tisdag 31 januari 2012

Imorgon är en annan dag

I dag är sista dagen vi har samma hyresvärd i huset där jag bor. Inte mycket har vi fått veta om de nya ägarna. Känns som att frågetecknen hopar sig fast man försöker att vifta bort dem så där lite lagom.

Vad ska de göra med huset?
Ska det renoveras? I såfall när och hur? Kan man bo kvar?
Hur blir det med hyran? Jag vet inte ens vad jag ska betala nästa månad...

Känns lite både och...men det blir säkert bra, det är ju trots allt för litet här iallafall.


Långnäs skol- och byahus, senare baptistförsamlingens lokal Betel. Foto Adolf Hjort.

Skolbyggnaden som värmdes upp med en gjutjärnskamin bestod av ett rum och en kammare. Kaminen fick barnen turas om att sköta och elda i. Tänk, där bor jag nu! Jag som också varit "fröken" :)

onsdag 25 januari 2012

Hur bra som helst

En bok som jag berörts av är Avig Maria av Mia Skäringer. Hennes förra bok Dyngkåt & hur helig som helst har sålts i hela 200 000 ex! Jag har tyvärr inte läst den, orkade inte heller se klart showen med samma namn när den visades på tv. Förstod inte det fantastiska i den utan tyckte det var mest gapigt och pinsamt... Men efter att ha läst Mias andra bok ändrade jag mig. Det hon skriver är okonstlat, rent och rakt från hjärtat. Helt plötsligt fick scener i föreställningen en helt annan innebörd än vad jag i min trångsynta värld uppfattade dom som. Med facit i hand så fastnar liksom skrattet i halsen - i efterhand.

Det är lätt att känna igen sig i mycket av det Mia skriver. Inte minst i kampen mot det ständigt (eller åtminstone ofta) dåliga samvetet som man ( läs jag) som mamma brottas med. Själv kommer jag på mig med att springa genom livet som en annan Alfons Åberg med ett ständigt "jag-ska-bara"- svar till hands när barnen kallar. Nu menar jag inte att man måste släppa allt man har för händer för att vara mer med sina barn, men det tål att tänkas på. Det gör det. Definitivt. Tiden går, klockan tickar. Eller var det bara mina egna hjärtslag som ekade....?

I avsnittet Jag bugar för min mamma och arbetarklassen beskriver Mia bland annat sin mammas arbete som städerska. Hon, som måste vara klar innan resten av världen vaknar och allt ska vara rent. Om känslan av att åka hem tusen spänn rikare från bingon. Kunna laga glasögon på riktigt istället för med tejp. Eller bara skita i det och köpa en ny tröja istället. Om att lära sig att kämpa. Längta. Vänta.

Jag tror jag måste läsa boken och beröras igen. Förlåt Mia, för att jag dömde dig så fort! Du är hur bra som helst!

fredag 20 januari 2012

Veckans klipp

Blev...
 ...så här...

.. så här...

...och så här!

Tack snälla världens superbästa frisör - BirgitSax & Maskin
Jag är sååå nöjd!

Hoppas ni får en trevlig helg!

Tjingeling från Rödluvan & C.o

tisdag 17 januari 2012

Bara för att...

...ni ska få en uppfattning om hur mycket snö vi egentligen har här uppe får ni se några bilder från de två senaste veckorna. Kanske man borde göra som björnarna och gå i ide tills våren kommer? Annars kan man ju alltid roa sig med att...
 ...titta på hästarna i hagen...
....mäta istapparna från balkongen...

  Varför inte hoppa i snöhögarna utanför huset?

Ni kan ju bara gissa hur lång tid det tog att skotta fram bilen efter en veckas snöande...

tisdag 10 januari 2012

Nödvändigt ont

I torsdagskväll hade jag storstädning hemma, inte världens roligaste sysselsättning kanske.... ...men desto roligare var det att kliva upp till rena golv och tomma ytor morgonen därpå. Det lilla som var kvar av julen fick stanna till helgen.




Blommorna fick jag av min gulliga granne på julafton och de håller än, även om buketten har krympt en aning. Går lika bra med en mugg som vas också :)

torsdag 5 januari 2012

Fulfint?

I väntan på våren tänkte jag ägna mig åt ett broderi som jag köpte i somras. Färgerna kanske inte riktigt var i min stil, men budskapet går ju inte att ta miste på.... Jag älskar det!

Inte fullt lika entusiastisk var tonårssonens kommentar när han såg det: ..."moget" ...

tisdag 3 januari 2012

Se det snöar...

...och snöar....
...och snöar!
Man funderar - tar det aldrig slut? Men vitt, vintrigt och vackert är det.